JosefineBertram

Jag har egentligen ingenting alls att skriva idag. Imorgon är det två veckor sedan vi kom hem. Jag deppar fortfarande över det och det är fortfarande förjävla kallt. Att resa tog mer krafter än väntat, känner mig fortfarande jet-lagad. Får ta mig en tupplur, kanske hörs sen.

Upp

• Efter sex dagars väntan kom äntligen mamma och pappa hem från sin Italienresa. Kärt återseende på flygplatsen!
• Har börjat jobba igen, vilket är riktigt roligt. Har saknat kollegor, barn, föräldrar och (frihet i all ära) fasta tider.
• Kanske var det på gränsen, men jag kunde en av dagarna gå med bara ben på stan, sommarkänslan infann sig direkt!
• Förutom familj har det varit flera kära återseende med fina vänner. Stora förväntningar inför nästa veckas get-together!
• Kontakt har hållts med flera nya vänner från resan, blir glad varje gång man får det minsta lilla sms:et.

Ner

• Det är sjukt kallt. Från 35 grader till 12, platt fall!
• Testgått mina nya ballerinaskor från Singapore. Köttsår på vänster häl. AJ!
• Fått ont i magen av saknaden till Gili T, Kuala Lumpur och allt vad det innebär till tusen och tusen gånger om igen.
• Sett underbara vänner bli sårade och besvikna och själv blivit sårad som aldrig förr. Det finns gott om knasbollar på denna jord. Jag hoppas aldrig mer komma i nära kontakt med en sådan.
• Tappat bort min iPhone-charger... eller rättare sagt inte hittat den då jag inte vet vart jag la den innan resan(?)

För att jag saknar.
Huvudgatan. Reggea. Mantas sallad. Sama2. Irama. Springturerna. La lapan. Rudie's. Irish pub. Folket. Kärleken. Vänskapen. Lugnet. Stranden. Cyklarna. Utsikten. Värmen. Vattnet. Surfning. Språket. Skjuts på cykel. Glädjen. Festerna. Sovmorgnarna. Promenaderna. Hästarna. Böneutropen. Beach House. Bintang. Risvin. Allt.
Ja, jag pratar självklart om Gili Trawangan, mitt paradis.

PS. Hittade igår flyg Stockholm - Kuala Lumpur 27/12-2011, 4000 kronor. Buss från Göteborg till Stockholm kostar inte många hundra. Det man kan oroa sig för är ju eventuellt snökaos...

När solen skiner vill jag åka ner till stan, klädd i detta. Sittandes på en uteservering, med en kopp te i handen ska jag titta på alla människor som strosar förbi och njuta av livet. För även om det känns trist att vara hemma, så ska man vara glad för det man har och njuta av varje dag. Att le och verkligen tänka positivt hjälper mer än man tror. Nu vill jag titta på sista säsongen av The Hills, vet bara inte vart jag ska få tag i den???

Sista kvällen i KL blev superbra. Jag och min fina vän åt middag på favoritrestaurangen Giovino. Efter det mötte vi upp Robin och Jeffrey för att gå ut. Tone kände sig dock väldigt trött och gick och la sig. Jag hängde med grabbarna till Reggeabaren där vi mötte upp Kash och några andra snubbar. Drack lite drinkar, tjötade och dansade. Vid fyra-snåret kände jag mig trött och Jeffrey följde mig hem då guesthouset låg nära och bra. KL kan tydligen vara väldigt osäkert på nätterna, så jag fick inte gå själv. Snäll kille :)

Efter en lång, kall och obekväm resa landade vi slutligen på Säva, Göteborg city airpoty. Påväg in mot "terminalen" stötte vi på en kille som jag hängt lite med på Gili T. Helt sjukt att vi träffades just där, då det är minst fyra veckor sedan vi sågs, onyktra båda gånger och inte haft några kontaktuppgifter på varandra. Adam var i alla fall namnet och han bor inte långt från Göteborg. Skönt avslut på en jobbig hemfärd.

Blev ett kärt återseende med Tones familj, min mormor och Cicce. Tårarna rann vill jag lova!

Nu såhär, fyra dagar efter hemkomst känns fortfarande allt väldigt konstigt och jag kan inte fatta att vi varit iväg nästan på pricken sex månader. Men så brukar det väl vara. När vardagen kommit tillbaka känns allt annat väldigt avlägset. Sitter just nu och tänker att vi för en vecka sedan firade Tones b-day på The whisky bar och Rootz.. EN VECKA SEDAN! Sjukt!

Hade lite grejer att fixa med när jag kom hem. Bland annat mitt stora garderobsproblem. Efter denna resa har klädantalet öket märkvärt och jag blev tvungen till att rensa. En påse kläder, fyra par skor, tre väskor och lite annan skit fattigare är nu allt löst. Mitt rum är återigen beboeligt.

Igår blev det ännu mer verklighet då jag började jobba. Som tur var på min favoritförskola. Kärt återseende med barn, föräldrar och pedagoger! Dagarna har bara flutit förbi och det känns ok när jag är på jobbet eller har något att göra. Men sen, när det blir tyst, då står plötsligt tiden still och tankarna flyter tillbaka på den underbara tid vi hade på Gili T och de två sista gångerna i KL. Vill verkligen bara tillbaka.

Inte nog med det. En (föredetta) vän, i andras mun kallad den persiska krigarkvinnan, sa idag upp vänskapen med mig och Tone. Vi fick ingen förklaring och fattar fortfarande ingenting. Men, that's life, hennes förlust, inte vår. Imorgon blir det till att jobba på Göteborgsvarvet med Tone. Ska bli kul att se kenyanerna flyga förbi :) Nu: te och popcorn, underbart slut på denna soliga dag. Godnatt!

Det blev allt annat än lugnt i förrgår kväll. Jag och Tone satte oss på The whisky bar på Chunkit Bukit Bintang (granne med italienrestaurangen) och drack några drinkar var. Hade pratat med Andrew under dagen och han bjöd med oss på krogbesök senare på kvällen. Denna gång till en nattklubb kallad Bedroom som ligger några våningar upp i köpcentret Pavilion. Vi kom dit lite innan han och hans vänner. Det gick dock ingen nöd på oss då vi drack en otroligt god drink vid namn French kiss och njöt av utsikten över stan...

När gänget var samlat blev det whisky och skumpa kvällen lång. Jag och Andrew kom ju på att klockan slagit över tolv och födelsedagsbarnet fick en drink att häva ner. Med i sällskapet var några av killarna som var med första gången vi träffade Andrew, rikigt, riktigt skoj. Senare på kvällen stötte jag även ihop med Marco. Har inte träffat honom under veckans gång och det kändes riktigt kul att stöta på honom i festens hetta.

När drycken var slut och lokalen näst intill tom tog vi oss vidare till en annan del av stan. Men när alla möttes upp vid en seven eleven butik var vi så trötta, så Andrew körde hem oss och de andra åkte hem och la sig. Andrew och två av killarna skulle upp igår morse för att åka till Borneo över helgen... en av killarna fick dem tydligen bära ut från huset då han var så in i bänken bakis och ville avboka hela resan. Men redan igår eftermiddag satt de med varsin drink i handen och njöt av livet...

När vi väl vaknade igår fick Tone en liten present och senare gick vi (bakis som få vi med) för indisk lunch. Vi somnade om riktigt gott när vi kom tillbaka till rummet. Efter en kanongod middag på The Social, också Chunkit, gick vi till The whisky bar för drinkar. En timme senare dök Jeffrey, Robin och Kash upp och joinade oss. Runt tolvtiden åkte vi till Rootz där festen var i full gång. Craig jobbade där i vanlig ordning och det var såklart riktigt kul att prata lite med honom nu innan vi åker. Natten blev full av skratt, dans och drinkar...

Hemma någon gång imorse, somnade gott och vaknade vid hmm 15-tiden? Gick ut på stan, shoppade lite och nu är det dags för den sista middagen på denna resa. Möter förhoppningsvis upp Jeffrey senare och det kan hända att vi slutar på Rootz, hoppas hoppas. Ses snaaaaaaart!!

Som vanligt är det väldigt segt att ladda upp bilder här. Men här kommer i alla fall en bild från avskedsfesten.

Två jobbiga dagar har flytit förbi. Sa hejdå till Anja och Adde innan de gick på planet. Drack lite te och kaffe innan vi ringde och sa hejdå till vänner. Tårarna rann igen och väl på planet grät jag tills jag somnade. Vaknade inte förrän en av flygvärdinnorna väckte mig innan landning.

Kände mig rätt deppig fram till vi var framme i själva city och vårt guesthouse. Stannar nu på ett ställe vi inte bott på förut, Attapsana guesthouse, precis i samma område som ställena vi bott på innan. Sedan första gången vi kom hit har vi sett att de byggt något här, men inte vetat vad det varit. Nu vet vi och vi stormtrivs här. Jättemysigt ställe på andra våningen, mysig personal och mannen som vi tror äger stället är sjukt trevlig och hjälpsam.

Väl framme gick vi till ett favoritställe med indisk och pakistansk mat. Killen som har stället kände igen oss och frågade varför vi inte varit där på så länge (2,5 månader) och var glad över att se oss igen. Blev take-away mat för att skynda oss tillbaka till guesthouset där vi skulle skypa med Mull. Tone var trött och gick och la sig, men jag passade på att prata med Mull tills internetcafeet han var påa stängde. Man vet aldrig när man kan skypa med varandra igen, så det är bäst att ta chansen.

Sent inatt somnade jag och vaknade tidigt imorse av att rummet var iskallt. Har haft fan sedan vi kom tillbaka till Gili, men nu har vi AC och det känns plötsligt fruktansvärt kallt... Blir nog sushibrunch idag. I veckan ska vi utforska en del av stan vi ännu inte sett, innehållandes China town, parker och annat. Ha det bra alla. Nu ska jag njuta den sista veckan av denna sex månaders låååånga resa.

Phuu, vilken dag. Den värsta på väldigt, väldigt länge...

Nu har vi alltså lämnat paradiset och sitter i Kuta Boring Beach på Bali. I förrgår hade vi avskedsfest, vilken blev väldigt lyckad. Massor av vänner (tror vi var ca 50 stycken) från Gili T kom hem till oss. Det bjöds på mat, dryck, gitarrspel och sång. Alla verkade ha väldigt kul och framförallt var vi fyra tjejer överlyckliga över att se alla tillsammans. De flesta känner varandra. Annars är de bekanta och hälsar på varandra när de strosar gatan fram eller ses ute på nätterna. Finner inga ord för hur kul det var. Extra glada var vi för all hjälp vi fick från Uchunk, Opick och Mulyadi som fixade med maten.

När all dryck var uppdrucken begav vi oss till Sama Sama för att lyssna på Joe and the Mellow mood band en näst sista gång. Dansade och hade ännu mer kul innan vi gick och chillade på Rudy's.

Igår var allt bara allmänt jobbigt. Vänner kom för att säga hejdå och nerpackningen av alla grejer varvades av tårar och skratt. I förrgår kände sig Anja hängig och igår var det min och Tones tur. Förmodligen för allt som vart senaste veckan och för att vi visste att vi snart skulle ge oss av. Jag sov från tre på eftermiddagen till elva på kvällen, med endast en timme i vaket tillstånd för att gå till lalapan och äta med Mulyadi.

Väl vaken gick jag och Matilda till Rudy's för att ta en drink. Regnet välde över ön men det var ändå fullknökat. Efteråt gick vi till Sama Sama där fler och fler samlades för livemusik. Återigen med Joe och hans band som spelar sjukt bra reggeamusik :)

Vet inte vad vi gjorde, men tiden gick och inte förrän vid fyratiden somnade jag av regnet och åskan i bakgrunden.

Väl uppe imorse fäldes ännu fler tårar och nere i hamnen kom vän efter vän för att ge en kram och säga "ses snart igen". En halvitmme försent kom vi iväg, ståendes längst bak på båten, tårarna rann och vännerna på stranden vinkade. När tårarna väl slutade rinna på oss allihop var vi helt slut i huvudet. Blev sen lunch och nu sitter jag här medan de andra tar sig en tupplur. Imorgon fortsätter äventyret.

Vet inte hur många gånger jag sagt det, men jag älskar Gili T. Har verkligen hittat paradiset på jorden. Har haft det kul på många ställen, men inget slår tiden på Gili. Även fast vissa stunder varit jobbiga har jag varit lyckligare än någonsin och jag längtar till dagen jag kommer tillbaka. Tanken var att jag skulle börja plugga i höst, men det kommer jag till 99% lägga på hyllan igen. Plugga kommer jag alltid kunna göra. Resa också visserligen. Men jag är inte färdig med Gili, inte på långa väger. Och Frallan, du har rätt, jag är inte hemma än, men jobb är redan inbokat och jag ska jobba häcken av mig och spara pengar för att åka tillbaka, på obestämd tid.

Jag avslutar detta inlägg med de klassiska orden "live the life you love, love the life you live, and you'll be happy".