JosefineBertram

Jag vet att jag skriver det ofta och jag kommer skriva det igen. OJ vad tiden gar fort! Redan 15 dagar sedan jag skrev senast och vad som hant sedan dess, ja, det ar en del och jag kommer inte kunna halla ordning pa allt.

Har varit pa Lombok ytterligare tva ganger. Forst en gang for att kopa surfbrada och risvin och sedan en gang bara for att njuta. Fick tag i en fin brada och har surfat en del efter det. Blir till att ga till surfarea nar jag ar fardig har. Helt sjukt rolig sport och man vill inte upp ur vattnet. Men det ar svart och efter ett tag sager kroppen ifran, man blir helt slut.

Halsan har varit upp och ner och jag har varit hos lakare igen for att fa fler tabletter. Nu (innan surfningen) ska jag till kliniken igen och vaga mig for att veta hur mycket jag gatt ner. Lakaren sager att jag fortfarande inte far ata stark eller fet mat och jag far inte dricka drickor med kolsyra. Jakligt jobbigt da det mesta ar starkt eller fett och det ar ju aldrig fel med en svalkande cola i denna varme. Men vad ska man gora. Jag kanner mig battre och battre, sa lakarns rad ar nog bra att folja.

I lordags var det avskedsfest for Salims tjej Kate fran Polen. Hon har varit har en manad och ar nu (idag) pavag tillbaka hem. Det blev en rolig kvall, men saklart jobbig for Kate. Vi har inte umgatts jattemycket med henne, men det lilla vi sett av henne tycker vi om. Kanske att man traffar henne har i framtiden igen :)

I sondags akte jag, Mull (Samuel), Anja och Opick till Lombok. Forsta stoppet blev Coco Beach for lunch och vila. (Ja vi ar typ alltid trotta) och efter nagra timmar akte vi till Sangiggi, checkade in pa ett hotell, akte och kakade, kom tillbaka och somnade som fyra spadbarn. Vaknade vid atta, fick upp Mull och en stund senare kom de andra tva upp. Efter frukosten blev det en moppetur till Mataram Mall. Lite shopping och en lunch senare akte vi till Mulls familj. Traffade hans pappa, systrar, broders fruar och alla barn de har. Jattemysig familj och, precis som med Opick, se vart de kommer ifran. Deras varld ar sa langt ifran var och det ar svart att forsta hur de faktiskt lever. Man ser inte det som vanlig turist, tyvarr. Vi drack lite te for att sedan aka till en matmarknad och kopa majs (popcorntime) och frukt. Men nagra kilo majs och frukt extra pa mopparna tog vi oss tillbaka till Bangsar for att kopa vin och sedan ta baten hem. Yterligare sesader 15 kilo tyngre packning kom vi till slut hem.

Vissa kvallar tar vi det lugnt och vissa blir lite vildare. I mandags var jag och Mull senast med att slacka (somnade vid sex pa morgonen) och igar var det vi som somnade forst tillsammans med Tone. Jag tror att klockan var runt tio pa kvallen.

Ikvall blir det hejdafest for en kille som aker harifran. (Alltid finns det en anledning till langa natter) Cium cium!

PS. Som vanligt andras planerna och vi ar inte redo att aka hem an. Kommer tidigast hem i slutet av april istallet. Ha det

Oj vad tiden gar fort och oj vad mycket kul vi har haft!

Forra helgen slutade med riktigt drama, alltid ska det vara nagot typ av trubbel i paradiset. Har man varit pa den har on ett tag marker man bristerna och vissa saker man far veta hade man velat vara utan. Samtidigt som det aven ar bra att veta, hur trevliga och goa manga ar, sa ja, brister finns, definitivt!

Pa mandagen den 7de akte vara tjejkompis Anja och Adde for en snabbvisit i KL. Jag och Tone stannade kvar, da Torri hjalpte oss med att lamna in vara pass pa imigrationsstallet. Efter annu lite drama pa mandagskvallen bytta jag och Tone boende till ett stalle dar var valdigt goda van Opick jobbar. Flyttade in i ett hus med tva sovrum och ett vardagsrum. Vi tog ena sovrummet och innan tjejerna kom tillbaka hade vi en norsk och en hollandare i det andra rummet. Blev naga lugna kvallar med film och vanner. Hade aven tva riktigt roliga utgangar dar jag skrattade sa att jag grat. Pa lordagen kande jag mig dock inte bra och sedan dess har jag atit valdigt daligt. Mar illa nar jag ater och ar ganska trott, igen. Sa medan de andra har festat har jag tagit det lugnt med Samuel, en kille som jag kommer valdigt bra overens med och som stallt upp for mig och Tone till 110%.

I torsdags vagade jag mig ut i vattnet med Samuel for att testa pa att surfa. Fann det riktigt skoj och har testat tva ganger till efter det. Det ar riktigt svart, men sa jakla kul. Samuel skrattar mest at mig nar jag forsokr paddla pa, men ger minst lika mycket bra feedback de gangar jag faktiskt lyckats komma upp pa bradan. Har dock inte lyckats sta mer an nagra fa sekunder. Men nar energin finns ska jag helt klart pa det igen. Kan handa att jag koper en begagnad brada istallet for att hyra varje dag, blir sa nedrans dyrt annars!

Igar akte jag, Anja, Opick och Samuel till Lombok. Forsta stoppet blev hos Opicks familj. Kandes valdigt kul att halsa pa. Ingen pratade engelska, men stirra kunde de allt... kandes som apor i apbur nar vi satt och drack vart te.

Efter det akte vi till Mataram via Monkey forst uppe i bergen. I Mataram bjod vi killarna pa lunch och sedan blev det en rundtur i ett shoppingcenter som sag ut som en dalig kopia av BB Plaza i KL.. inte basta utbudet sa att saga.

Skulle egentligen till Samuels familj, men en timme blir alltid tva har nere, sa vi hann inte. Utan fick stresshandla risvin pa vagen hem och projsa ratt rejalt for att kunna komma tillbaka till Gili T med bara oss fyra pa baten. Efter en sadan rolig dag korkade vi upp vinet redan pa baten och kande oss ratt igang nar vi hoppade iland 25 minuter senare.

Igar kvall var aven var irlandska van Stephens sista natt och alla ville saga hejda. Pa Sama Sama blev det ett sorligt farval da sangaren Joe berattade vad han tyckte om deras vanskap och sedan spelade en speciellt utvald lat till honom. Alla som var dar och som kanner Stephen fick tarar i ogonen. Det var verkligen trakigt att saga hejda till honom imorse och han tyckte det var minst lika jobbigt. Jag hoppas att vi traffar honom igen.

Idag ar det en seg dag, ingen surfning, tyvarr. Ska forsoka fa i mig lite mat, marker att jag har valdigt latt for att ga ner i vikt och det kanns efter de senaste dagarnas matbesvar. Dessutom kraks jag pa indonesisk mat, ar sa forbaskat trott pa det! Far se vad jag hittar.

Ikvall blir det tjejkvall med Tone, Anja, Adde, Jolin (som jobbat pa on i 14 manader) och Frida (som varit har ett tag och for nagon dag sedan forlovade sig med en kille fran on, eller nagot). Far se hur lange jag orkar halla mig vaken. Vi ska i alla fall se Lejonkungen, da kommer jag vara vaken :)

Saknar er alla dar hemma jattemycket! Mamma, pappa, Jocke och mormor, snart ses vi igen. Visumet for Indonesien gar ut 10 april, sa nagon gang efter det kommer vi hem. Peace!

Ok, sissta uppdateringen för en vecka sedan.. vad har hänt sedan dess??

Ärligt talat så glömmer man väldigt fort, så nu ska vi se här. I måndags blev det en speldag, lärde folk yatzy och Tone fick lära sig chack. Var ute på en springtur och på kvällen blev det fest. Några satt kvar på Sama Sama, några gick till Rudy´s och några gick till Blue Marlin. Jag och Sopian tyckte dock inte Blue M va kul, så vi drog till Rudy´s för en drink.

Tisdagen blev lugn och vi drog en nykter kväll på Sama Sama i takt till go reggaemusik. Gick upp tidigt i onsdags för att åka med en kompisgäng till Lombok. Tog ett tag innan vi kom iväg (pojkarna var inte så punktliga som vi) men till slut kom vi med en båt och över till Lombok. Killarna fixade moppar och vi tjejer kollade så att alla hade någon att åka med.

Åkte i ca två timmar för att komma till några vattenfall. Klättrade upp i djungeln, såg två vattenfall, badade och vadade i iskallt vatten och avslutade sedan äventyret med att gå igenom en bäcksvart tunnel där vatten forsade igenom. Har nog aldrig hört så många skrik på en och samma gång. Fladdermöss flög i taket och jag kände något slingra sig runt mitt ben. Förjäkla äckligt, men herregud som vi skrattade!

Färdiga med detta åkte vi mot Sangigi och Matadam. Mellan dessa städer bor nämligen Bries familj och det var dags för högtidsfirande. Blev bjudna på massor av mat, risvin och hmm något mer. Festen var igång, men jag var helt slut, så jag gick och la mig.

Sov som stockar hela morgonen, åt frukost och åkte sedan till Coco beach för chillhäng. Drack ur cocosnötter, drack vin, rökte hooka, åt god mat och skrattade så att tårarna rann.

Tiden rann dock iväg och på eftermiddagen var vi tvungna att åka tillbaka till Gili T. Båtturen hem blev intressant med mycket skratt och impulsiva beslut som att vi ska stanna i Indonesien ytterligare några veckor. Alla var, efter två så roliga dagar, inställda på att köra en kväll till. Men först skulle det tas en powernap. Jag, Tone, Adde och Anja (från Göteborg) somnade dock allihop. Killarna hittade vi senare, dansandes på Sama Sama. Skulle nämligen lämna våra pass till Torri så att han kunde fixa våra visum. Väl hemma igen somnade vi snabbt och lätt.

I fredags blev det häng på stranden med grabbarna, jag fick hjälp att fixa till min rastafläta och sedan blev det en springtur. Var trött hela dagen och efter springturen var jag alldeles trött och skakig. Gick och la mig och var sedan trött resten av kvällen. Som jag skev igår slutade det alltså med att jag låg och spydde. Åt lite frukost igår och drack sedan vatten resten av dagen. Idag har jag fått i mig en pannkaka till frukost, men den kom upp igen efter några timmars vilande. Har ätit vitaminer och ska nu försöka äta något lätt igen. Damn, hatar att vara sjuk.

Detta var i alla fall vår vecka i kort. Vi hörs!

Oj, mycket har hant sedan sist, men det far jag skriva om imorgon. Har typ blivit magsjuk. Var ute och sprang igar, blev helt matt efterat och senare spydde jag som bara den. Ingen matlust idag, svetten rinner och jag ar fortfarande matt. Blir lite coca-cola innan jag lagger mig igen. Aah, trist att vara sjuk. MEN, det positiva i det hela ar att vi bestamt oss for att stanna ett tag till. Managern pa Sama Sama va pa Lombok igar och fixade vara visum. Skulle akt om nagra dagar annars och det hade ju inte gatt om jag fortfarande skulle vara sjuk.

Nej, nu ska jag hitta nagon av vara local friends och se om de har nagon bra medicin. Tjejerna ar och kakar.